Humaniserad, naturlig och vaginal födsel: det är inte samma sak

(And why we need to talk about these words)

Redan i början av min sjuksköterskeutbildning lärde jag mig att humanisering av vården inte bara var en “bra metod” utan en etisk princip. Under åren — i den kliniska praktiken, i forskningen och nu som doula — har denna förståelse fördjupats och fått nya betydelser.

Trots det avfärdas ämnet ofta som självklart. Som om respektfull vård redan vore garanterad. Men sanningen är att vården ibland kan vara avhumaniserande, även när den ges med goda intentioner. Den kan ignorera, tysta, tränga sig på. Den kan lämna spår, både fysiska och emotionella.

Detta gäller i många delar av vården, men blir särskilt tydligt vid födseln ett tillfälle där sårbarhet och styrka möts.

Att humanisera är att se människan i både den som vårdar och den som vårdas

Enligt Brasiliens nationella humaniseringspolitik handlar humanisering om att värdera alla aktörer i vårdprocessen. Det innebär att stärka relationer, dela ansvar och erkänna varje människas unika kunskap och behov.

Vid födsel är detta perspektiv avgörande. Strikta protokoll och standardiserad vård kan förvandla en möjlighetsrik stund till en traumatiserande upplevelse.

Humanisering i praktiken innebär att lyssna aktivt, fatta gemensamma beslut och respektera individens särskilda behov. Det handlar inte om att välja bort medicin eller teknik, utan om att använda dem i människans tjänst.

Studier visar att humaniserad förlossningsvård minskar onödiga ingrepp, förbättrar förlossningsutfall och stärker kvinnans delaktighet. Detta blir särskilt tydligt när personalen ser födseln som både en fysiologisk och emotionell-social händelse.

Humaniserad födsel är inte en “typ” av födsel

Humanisering handlar inte om vilken väg barnet kommer ut, utan om hur kvinnan blir bemött genom hela processen.

En förlossning med bedövning kan vara djupt respektfull. En förlossning utan ingrepp kan bli våldsam. Det viktiga är hur beslut fattas, hur gränser respekteras och hur kroppen får stöd.

Humanisering betyder vård med närvaro, etik och empati. Det är att se kvinnan som subjekt, inte som ett objekt i vårdprocessen.

Vad menar vi egentligen med vaginal, naturlig och “normal” födsel?

• Vaginal födsel

En teknisk term för en förlossning via slidan. Den kan innefatta medicinska ingrepp eller inte. Den säger ingenting om hur kvinnan blev behandlad.

• Naturlig födsel

Ofta förstått som en vaginal födsel utan medicinska ingrepp. Ett fysiologiskt förlopp, lett av kroppen själv. Men det gör det inte automatiskt respektfullt. En naturlig förlossning kan också vara traumatisk utan stöd och samtycke.

• “Normal” födsel

I Brasilien används detta ofta synonymt med vaginal födsel. Men ordet “normal” skapar en motsats: vad är då “onormalt”? Den typen av språk förstärker hierarkier och skuld.

Många kvinnor som föder med kejsarsnitt eller medicinsk hjälp upplever sig som mindre lyckade. Därför väljer fler och fler yrkesverksamma idag neutrala och mer exakta termer som “vaginal födsel” eller “kejsarsnitt”.

Varför spelar orden roll?

För att orden formar vår upplevelse. De påverkar hur vi förstår, minns och tolkar det som hände.

Att förstå vad som menas med en humaniserad födsel är att förstå att födseln är mer än ett medicinskt ingrepp. Den är också emotionell, social och existentiell. Och just därför förtjänar den att skyddas med kunskap, närvaro och respekt.

Vill du ha en mer respektfull förlossning, men vet inte var du ska börja?

Som doula finns jag här för att stödja dig genom hela processen.

Om du vill veta mer, är du varmt välkommen att höra av dig.

Referenser

• Brasiliens hälsoministerium. Nationell politik för humanisering av vården (PNH). Brasilien, 2004.

• Brasiliens hälsoministerium. HumanizaSUS-handbok: Humanisering av förlossning och födelse. Brasilien, 2014.

• Ribeiro, K. A. et al. Humaniserad förlossning: Uppfattningar och bidrag till kvinnors och nyföddas hälsa. Brazilian Journal of Health Review, 2022.