Att få barn i Sverige: en guide om graviditet, förlossning och postpartumvård
- Beatriz Facio
- 19 jan.
- 11 min läsning

Jag minns när jag flyttade till Malmö och kände mig överväldigad av att försöka navigera all byråkrati, sjukvårdssystemet, livsstilen och mer. Det var en helt ny verklighet jämfört med Brasilien. Det finns stora skillnader mellan Sverige och andra länder och när det gäller graviditetsvård, förlossningsprocessen och postpartumvård är inget undantag.
Så du kanske undrar: Hur är den prenatala vården i Sverige? Var kan man föda barn? Är förlossningsprocessen centrerad kring läkare? Är kejsarsnitt ett alternativ? Kommer det att kosta massor av pengar? Hur är vården direkt efter och veckorna senare? Kommer de nya föräldrarna att få holistisk postpartumvård och stöd?
Nåväl, efter att ha bott här i över 2 år, med en utbildning som postpartum doula och födelsedoula, med 10+ öppna flikar av 1177-webbsidan och andra på min webbläsare, läser böcker och går igenom anteckningar från föreläsningar jag har deltagit i, vågar jag dela med mig av min sammanställda information om graviditet, förlossning och puerperium i Sverige.

1. Allmän information om sjukvård
Först och främst, låt oss prata om guldbiljetten till att få tillgång till sjukvård i Sverige – det svenska personnumret (PN). Denna unika identifierare öppnar dörrar och säkerställer att du och ditt lilla barn får subventionerad vård under hela resan. Besök på barnmorskemottagningar eller mödravårdscentraler är gratis!
Om du har flyttat hit och ännu inte har ett personnummer kan du ändå få vård. Mödravård anses vara nödvändig vård och du får det till reducerad kostnad istället. Kortvariga besökare utan personnummer måste skaffa privat sjukförsäkring eller ett europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC) för EU/EEA-medborgare innan de kommer. Obs: Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz täcks av EHIC och Sverige har specialavtal med Algeriet, Australien, Quebec och Israel.
När det gäller priser är grundläggande sjukvårdsbesök vanligtvis plånboksvänliga och ligger på mellan 110 till 220 SEK, beroende på var du bor. En viktig faktor är högkostnadsskyddet, som begränsar kostnaderna till 1 400 SEK under tolv månader för invånare.
Specialistbesök kan kosta upp till 400 SEK. Sjukhusvistelser? Cirka 130 SEK per dag. I vissa regioner finns ytterligare begränsningar för hur mycket du behöver betala, till exempel för långa vistelser. För att avsluta ämnet kan födsel utan personnummer eller EHIC komma med räkningar på upp till cirka 65 000 SEK. Ganska mycket, eller hur?
Men låt oss gå vidare och diskutera de andra punkterna!

2. Prenatal fas och vård
När du upptäcker din graviditet kan du kontakta en mödravårdscentral (MVC) för att påbörja din prenatala vård. Där kommer du att träffa en barnmorska, inte en obstetriker, för att diskutera din graviditet, hälsofrågor och preferenser för förlossningen. Besöken är gratis och inte obligatoriska.
Om du har en låg risk eller en normal graviditet kommer du att träffa din barnmorska cirka 6 till 10 gånger. Vid vissa sjukdomar eller tillstånd kan du behöva gå till något som kallas specialistmödravård. Remissen görs av din barnmorska eller läkare.
Ett grundläggande program inkluderar vägledning, tester och kontroller. Dessa undersökningar utförs vanligtvis vid olika stadier av graviditeten, och du kan se dem i mer detalj nedan:
Vecka 4-8: Under det första besöket kommer du att prata om din hälsa, din graviditet, din livsstil och få vägledning om ämnena. Du kommer också att få information om prenatala ultraljud, tester och kontroller.
Vecka 8-14: Det är dags för uppföljning av din hälsa. Under denna tid har du möjlighet att genomgå den första ultraljudsundersökningen, vanligtvis schemalagd mellan vecka 12 och 14. Den visar hur länge graviditeten har varat, när du förväntas föda och hur många foster som finns i livmodern. Ett annat alternativ som finns tillgängligt är KUB-testet, som står för Kombinerat Ultraljud och Blodprov. Det bedömer sannolikheten för vissa kromosomavvikelser hos fostret. Blodprovet som krävs för testet tas vanligtvis efter att du har passerat vecka 9, medan ultraljudet genomförs mellan vecka 11 och 14. I vissa fall kan ytterligare tester rekommenderas för ytterligare klarhet, såsom NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing), fostervattensprov eller moderkaksprov. Dessa tester utförs endast om det är nödvändigt och efter remiss från din vårdgivare, som också kommer att förklara eventuella associerade risker. Det är helt normalt att ha frågor eller funderingar om dessa tester. Du kan alltid diskutera dina alternativ och eventuella möjliga utfall med din barnmorska. De kan ge vägledning om KUB-testet är rätt för dig och erbjuda stöd och information om resultaten är oväntade.
Vecka 18-20: Du kan genomgå ett organscreening-ultraljud av din bebis. Det visar också placentans placering.
Vecka 24-25: Graviditetskontroll (urinprov, blodtryck, bebisens rörelser och hjärtslag) samt diskutera förberedelser för amning och föräldraskap. Du kommer att få ett graviditetsintyg att skicka till Försäkringskassan.
Vecka 28-29: Dags för glukostoleranstest för att upptäcka graviditetsdiabetes.
Vecka 31-39: Vanligtvis sker besöken varannan vecka och täcker dina känslor; bäckenbottenfunktion och träning; dina tankar om förlossningen och vidare planer; hur man väljer en barnavårdscentral (BVC); undersökning av livmoderns tillväxt och hur bebisen ligger; vägledning om preventivmedel. Runt veckorna 35-36 kommer barnmorskan att göra en sammanfattning av graviditeten tillsammans med dig.
Vecka 39 - förlossning: Vanligtvis sker besöken varannan vecka. Din barnmorska kommer att berätta hur du ska kontakta sjukhuset om förlossningen inte äger rum i vecka 41.
6 till 8 veckor efter förlossningen: Efter förlossningen kommer din barnmorska att följa upp med dig för att diskutera ditt fysiska och mentala välbefinnande. Ett uppföljningsbesök inkluderar samtal om din graviditet och förlossning, amning, preventivmedel och bäckenbottenträning. Dessutom erbjuds en gynekologisk undersökning under detta besök.
2.1 Doulas and additional support services
Förutom stödet från vårdpersonal väljer många föräldrar i Sverige också att anlita doulas. Dessa utbildade yrkespersoner erbjuder emotionellt, fysiskt och informativt stöd till blivande föräldrar före, under och direkt efter förlossningen. Deras mål är att bidra till en förlossningsupplevelse som föräldrarna kan minnas med glädje.
Även om doulas tjänster vanligtvis inte täcks av det svenska sjukvårdssystemet, anser många föräldrar att investeringen är väl värd den personliga vård och stöd de får. Du kan hitta en doula genom att titta på webbplatser som ODIS (Organisation för Doulas i Sverige) och Birth Rights Sweden, eller helt enkelt genom att göra en Google-sökning.

3. Förlossning
Vaginal förlossning eller kejsarsnitt? Sjukhus, födelsecenter eller hemma? Du kanske har frågor om vad som är vanligt, så låt mig förklara.
3.1 Plats
Först och främst är det viktigt att notera att det svenska sjukvårdssystemet främst täcker förlossningar på sjukhus. Även om planerade hemförlossningar eller förlossningar på födelsecenter är alternativ, erbjuds de vanligtvis privat av barnmorskestyrda företag. Från och med maj 2024 har Sverige endast ett födelsecenter, beläget i Göteborg.
Om du lutar åt en sjukhusförlossning och undrar om du har något att säga till om vilket sjukhus du ska välja, är svaret ja! Du har möjlighet att välja ett sjukhus för din förlossningsresa. Det finns dock en liten hake – om ditt valda sjukhus är fullsatt när tiden kommer, kan du bli omdirigerad till en annan anläggning.
Så här fungerar det: Du uttrycker din preferens för en specifik förlossningsavdelning och håller dem informerade om ditt förlossningsstatus. Men om ditt valda sjukhus inte kan ta emot dig på grund av kapacitetsproblem kan de hänvisa dig till ett annat sjukhus. Till exempel, om du bor i Malmö och planerar att föda där, men förlossningsavdelningen är full, kan du bli omdirigerad till Lund eller en annan stad istället.
3.2 Knowing when to go to the maternity ward
Under graviditeten är det viktigt att förstå när det är dags att åka till förlossningsavdelningen. Det rekommenderas generellt att stanna hemma under de tidiga stadierna av förlossningen och vila medan du övervakar förlossningens progression. När förlossningen börjar intensifieras är det värt att överväga en resa till sjukhusets förlossningsavdelning.
Innan du ger dig av är det dock rekommenderat att ringa förlossningsavdelningen först.
Detta steg gör det möjligt för dem att förbereda sig för din ankomst och erbjuda vägledning via telefon. De kan ställa några frågor för att bedöma situationen och hjälpa dig att avgöra om det är dags att komma in eller om du ska vänta lite längre.
Nyfiken på vilka tecken som kan få dig att åka? Jag berättar!
Värkarna är regelbundna och mycket smärtsamma. Värkarna kommer med 2–3 minuters mellanrum.
Varje värk varar ungefär en minut.
Du har fött tidigare. I så fall kan förlossningen gå snabbare.
Du måste resa långt för att komma till förlossningsavdelningen.
Fostervatten har runnit ut ur din vagina. Detta gäller särskilt om vätskan luktar illa och är brun eller brunaktig.
Det kommer blod ur din vagina.
Du har ont hela tiden.
Dina värkar är inte svåra men har pågått länge. Du kan behöva komfortåtgärder för att hjälpa dig att vila och återfå din styrka.
3.3 På förlossningsavdelningen
När du anländer till förlossningsavdelningen kommer en barnmorska att vara där för att välkomna dig och kontrollera hur din förlossning fortskrider. Beroende på hur saker och ting går kan de föreslå att du går tillbaka hem om förlossningen inte har kommit igång helt, eller uppmuntra dig att stanna om den är i full gång.
Du kommer också att träffa obstetriker eller barnläkare på avdelningen, redo att låna ut sin expertis om det behövs, särskilt vid procedurer som vakuumextraktion, kejsarsnitt eller specifika procedurer för att kontrollera din bebis status under förlossningen. Och om du bestämmer dig för en epidural för smärtlindring, kommer du också att träffa en anestesiolog.
Det är värt att notera att barnmorskan som tar hand om dig under förlossningen inte är samma som du har träffat för dina prenatala kontroller. I Sverige finns det en åtskillnad mellan barnmorskor som hanterar prenatal vård och de som hjälper till vid förlossningar.
Barnmorskor på förlossningsavdelningen arbetar vanligtvis tillsammans med en undersköterska, och ibland kan du till och med ha två barnmorskor eller en barnmorskestudent närvarande under förlossningen. Och bli inte förvånad om du ser en medicinstudent som observerar på större sjukhus!
När det gäller förlossningsrummet kan de variera i utformning, men du kan förvänta dig en förlossningssäng och bekväma sittplatser. Du kommer också ha tillgång till lustgas för smärtlindring och du är välkommen att duscha eller bada i närheten. Åh, och glöm inte – du kan snacka och dricka under förlossningen, oavsett om du tar med dina egna godsaker eller njuter av vad personalen på avdelningen erbjuder!
3.4 Kejsarsnitt
År 2023 nådde Sveriges kejsarsnittsfrekvens 19,4%, vilket visar en stigande trend med variationer mellan olika kliniker. Denna frekvens anses faktiskt vara gynnsam på internationell nivå.
I Sverige utförs kejsarsnitt vanligtvis endast när det finns en giltig medicinsk anledning, särskilt i nödsituationer där en normal förlossning inte längre är säker. Det är sällsynt att ett kejsarsnitt görs enbart på föräldrarnas begäran.
Även om obstetrikerna slutligen fattar beslutet om att utföra ett kejsarsnitt spelar barnmorskor en avgörande roll i dessa diskussioner. I icke-nödsituationer där det är kliniskt säkert är det vanlig praxis att diskutera och överväga föräldrarnas föredragna förlossningssätt.
Om du är orolig för vaginal förlossning erbjuder Sverige ett program kallat AURORA för att hantera sådana bekymmer. Bemannat av erfarna barnmorskor, rådgivare och läkare specialiserar sig AURORA på att hjälpa kvinnor med förlossningsrelaterade rädslor. Du kan få tillgång till detta program efter remiss och schemaläggning via 1177. Oavsett om du behöver en enda session eller flera besök finns stöd tillgängligt för att ge en säker och positiv förlossningsupplevelse för dig, din partner och din bebis, oavsett förlossningsmetod.
Diskussionerna kommer att fokusera på att lindra rädslor och skapa en personlig förlossningsplan för att säkerställa att dina behov tillgodoses under förlossningen.

4. Postpartumvård
Din bebis har anlänt, moderkakan är ute och ni har alla tagits om hand av vårdgivarna. Vad händer nu? Vid vaginal förlossning utan komplikationer får du åka hem efter 6 timmar. Vid kejsarsnitt, 2 dagar.
När du stannar kommer du att skickas till BB-avdelningen. Du kommer att ha din bebis med dig och du kommer att få hjälp med postpartumvård, babyvård och amning. Sektorerna kan vara olika beroende på regionen, men ibland kan den andra föräldern också stanna på förlossningsavdelningarna. Släktingar och syskon till den nyfödda tillåts vanligtvis att besöka.
Om du väljer att åka hem innan din bebis är 48 timmar gammal får du en tid för en postnatal kontroll, där en barnmorska bedömer din bebis hälsa och erbjuder viktiga tester som PKU och hörselprov som kallas OAE.
Som nämnts tidigare finns det en tid för att kontrollera ditt fysiska och mentala välbefinnande, inklusive en gynekologisk undersökning.
När du väl är hemma kan du få besök av barnmorskor genom BB Hemma-programmet, men att hantera postpartumperioden faller i stort sett på dig och din partner.
”Det pratas om ”babybubblan” där familjen ska ges tid att komma in i det nya livet utan att bli störd, men många upplever babybubblan som klaustrofobisk och fylld med ångest, trötthet och oro.” – Maria Borda & Opokua B. Cavaco i Det nya livet, 2024, s. 53.
Även om Sverige erbjuder omfattande statligt stöd med gratis mödravård och kontroller saknar vissa föräldrar det traditionella gemenskapsstödet som en gång kännetecknade postpartumperioden. I ett system som främst är inriktat på bebisens välbefinnande kan de nya föräldrarnas behov och familjedynamiken ibland komma i skymundan.
4.1 Ytterligare stöd: Postpartum doulas
Du har tidigare lärt dig om (födelse)doulas. De är ganska populära världen över och i Sverige. Men det finns en annan typ av doula som är nyare och mindre känd - postpartum-doula.
Postpartum doulas, precis som sina motsvarigheter, är utbildade yrkespersoner som erbjuder informativt, fysiskt, känslomässigt och praktiskt stöd. Däremot specialiserar de sig på att vårda nya föräldrar efter att bebisen har anlänt. Ja, att vårda föräldrarna, inte bara bebisen.
En skicklig postpartum-doula vet vad nya familjer behöver och baserar sin vård på vetenskapliga bevis och värderingar, med målet att uppnå en smidig återhämtning, vila och komfort. De kan också koppla dig till andra yrkesverksamma vid behov för att stödja övergången till föräldraskap.
För att hitta din, kan du återigen utforska ODIS webbplats eller genomföra en sökning på Google. Det är värt att notera att enligt ODIS finns det för närvarande fyra certifierade postpartum-doulas i landet.

5. Conclusion
Att navigera genom graviditet, förlossning och postpartumvård i Sverige kan vara överväldigande i början, särskilt för nykomlingar. Men med rätt resurser, utbildning och stöd kan individer få tillgång till omfattande och holistisk vård som prioriterar både föräldrarnas och bebisarnas välbefinnande.
När du påbörjar detta nya kapitel i ditt liv, ta tröst i att veta att du inte är ensam. Oavsett om du lutar dig på vårdgivare, doulas, andra föräldrar eller gemenskapsresurser finns det ett nätverk av stöd redo att hjälpa dig på din föräldraresa i Sverige.
Jag hoppas att denna information har varit till hjälp!
Har du några erfarenheter eller insikter du vill dela med dig av? Eller har du kanske fler frågor om hur du navigerar i sjukvårdssystemet?
Lämna en kommentar nedan – jag skulle älska att höra från dig!
References
Birth Rights Sweden. (n.d.). Cesarian Birth. https://www.birthrightssweden.se/kejsarfodsel
Borda, M., & Cavaco, O. B. (Year of publication not specified). Det nya livet: en hyllning till dig som fött - traditioner, omsorg och gemenskap. Förlag Mondial. (183 pages)
Carleson, J. (2022, October 28). Efter förlossningen - BB och efterkontroll av barnet. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/forlossning/efter-forlossningen/efter-forlossningen/#:~:text=%C3%96vernattning%20f%C3%B6r%20partner-,%C3%96vernattning%20f%C3%B6r%20partner,ni%20planerar%20att%20f%C3%B6da%20p%C3%A5.
Carleson, J. (2022, September 6). Så går det till på BB och förlossningsavdelningen. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/forlossning/pa-forlossningen-och-bb/pa-forlossningsavdelningen/
Danderyds Sjukhus. Auroramottagning. 2024. https://www.ds.se/patient-och-narstaende/mottagningar-och-avdelningar/auroramottagning/
Hansen, S. (2023, August 2). KUB – kombinerat ultraljud och blodprov. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/kub--kombinerat-ultraljud-och-blodprov/
Hansen, S. (2023, August 7). Fosterdiagnostik. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/fosterdiagnostik/
Hansen, S. (2023, August 2). NIPT – blodprov som kan visa kromosomavvikelser. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/nipt--blodprov-som-kan-visa-kromosomavvikelser/
Jönsson, H. (2023, May 19). Besök på barnmorskemottagningen. 1177.se, Region Skåne. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/besok-pa-barnmorskemottagningen/
Magnusson Österberg, J. (2023, March 8). Att bli förälder. 1177.se, Nationella redaktionen. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/att-vara-foralder/foraldraskap-och-relationen-med-barnet/att-bli-foralder/
Magnusson Österberg, J. (2022, April 12). När ska jag åka till förlossningsavdelningen? 1177.se, Nationella redaktionen. https://www.1177.se/sv-se-x-ll/Skane/other-languages/other-languages/forlossning/nar-ska-jag-aka-till-forlossningsavdelningenandra-sprak/#section-163377
Murphy, M. (2022). The Next Level Postpartum Doula: A Comprehensive Guide. The Next Level Postpartum Doula. (404 pages)
ODIS. Organisationen för doulor & Förlössningspedagoger i Sverige. Certifierade postpartum doulor. https://doula.nu/vara-doulor/certifierade-postpartum-doulor/ (2024).
Panda, S., Daly, D., Begley, C., et al. (2018). Factors influencing decision-making for caesarean section in Sweden – a qualitative study. BMC Pregnancy Childbirth, 18(1), 377. https://doi.org/10.1186/s12884-018-2007-7
Pyykönen, A., et al. (2017). Cesarean section trends in the Nordic Countries - a comparative analysis with the Robson classification. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 96(5), 607–616. https://doi.org/10.1111/aogs.13108
Region Skåane. (n.d.). BB hemma – vård i hemmet efter förlossning. https://vard.skane.se/skanes-universitetssjukhus-sus/undersokningar-och-behandlingar/bb-hemma/
Rohman, K. (2021, October 29). När är det dags att ta sig till förlossningen? 1177.se, Nationella redaktionen. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/forlossning/forberedelser-infor-forlossningen/nar-ar-det-dags-att-ta-sig-till-forlossningen/
Rohman, K. (2019, October 22). Så går det till på BB och förlossningsavdelningen. 1177.se, Nationella redaktionen. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/forlossning/pa-forlossningen-och-bb/pa-forlossningsavdelningen/
Skatteverket. (n.d.). New parents. https://www.skatteverket.se/servicelankar/otherlanguages/inenglishengelska/individualsandemployees/livinginsweden/newparents.4.7be5268414bea064694c754.html
The Local of Sweden. (2018, January 25). What you need to know about giving birth in Sweden. https://www.thelocal.se/20180125/im-pregnant-now-what-the-locals-guide-to-giving-birth-in-sweden
The Nordic Council and the Nordic Council of Ministers. (2024). Pregnancy and childbirth in Sweden. https://www.norden.org/en/info-norden/pregnancy-and-childbirth-sweden
Öster, K. (n.d.). Patientavgifter och högkostnadsskydd. 1177.se, Nationella redaktionen. https://www.1177.se/Skane/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/patientavgifter/
Comments